God morgon!

 

För att kunna ta en promenad nu på morgonen så började jag att planera den redan igår..

 

Jag ställde klockan på 8 för att kunna stänga av pumpen en timme. Åt frukost halv nio utan att ta insulin till, och nu väntar jag på att mackorna och mjölken ska sjunka ner lite och börja höja bs så att jag kan ge mig ut på den planerade promenaden. Bs innan frukost 7.2, bs just nu 8.2. Dags att gå! =)

 

Igår jobbade jag min sista dag innan semestern, så underbart skönt! :)
Dock är vi inte färdiga med allt som behöver vara i ordning till hösten så vi är tre stycken som ev kommer jobba en eller två dagar v.28. Men det beror helt på vädret och vad som annars kan dyka upp, i sånt fall skjuter vi upp det.

 

För att fira in semestern åkte jag och Björn till Vendel för att spela bilbingo! ;) Haha, pensionärsvarning! Men det är faktiskt kul, synd bara att vi inte kammade hem någon vinst. Det sjuka var att alla bilar som stod närmast runtomkring oss, de vann, vissa flera ggr tillochmed!
Vi tog med en fikakorg med lite kaffe, kakor och smågodis. Jag kände på mig att min insulindos till middagen blivit för stor och mycket riktigt visade cgm en pil neråt när jag låg på 5 och hade 1 enhet insulin kvar i kroppen, därför åt jag godis med "gott samvete" och pumpade in en liten dos till. Jag trodde att jag skulle äta en delicatoboll till kaffet och pumpade in insulin till den, men efter en stund så kände jag inte alls för att äta den. Men eftersom jag låg på 10 i bs med en pil uppåt (efter godiset) så trodde inte jag att det var någon större fara. Men bs ökade bara till 11 och sen en pil neråt igen..

 

Haha, vilken bergochdalbana! Det visar hur mycket detaljer spelar roll, har man planerat en sak så borde man hålla sig till det, annars är det bara till att mixtra om i doseringar mm!

 

Så när jag väl skulle gå och lägga mig låg jag på 6 i bs men kände att det var på väg neråt. Jag tog två digestivekex och sänkte pumpen med 10% under 3 timmar. En ren chansning som resulterade i att bs ökade till 10 och låg stadigt där hela natten.
Jag sänkte även basaldosen från kl 00-08 bara för att alla mornar sen jag ändrade dem hos Britt-Inger, har jag vaknat och varit låg någon gång mellan 03-06. Nu hoppas jag att dessa låga värden försvinner! :)

 

Igår sänkte jag pumpen med 10% de timmar jag skulle sova, tror att det blev ca 6 timmar.
Blodsockret hade ökat till 12 när jag skulle sova men hade sänkt sig till 5 när jag vaknade. Skönt att jag slapp bli låg! :) På cgmkurvan såg man hur blodsockret sjönk, sakta men säkert, genom hela natten.

 

Det är helt sjukt vad bra denna sensor är! Jag har full koll och känner mig trygg i min diabetes. Det känns som att jag kan slappna av och faktiskt koncentrera mig på att leva ett vanligt liv istället för att vara upptagen och oroa mig över bs och annat. Jag ser om bs är på väg uppåt eller neråt och kan efter det se till att ta en extra dos insulin eller äta något för att förhindra svängningarna. U.N.D.E.R.B.A.R.T.

 

Från det att jag klev upp kl 6.30 till kl 19 ikväll, hade jag bs mellan 3-8!!
För några dagar sen var jag helt sänkt av denna sjukdom, nu har ja nu hittat en ny gnista som gör att jag vågar prova mig fram och äntligen se konkreta bevis på att jag HAR bra värden och att kunna känna riktigt lycka över dem och min egen insats!

 

Med denna nya galna energi och motivation, styrde jag upp en springtur på 4 km.
Det kändes tryggt när jag hade min cgm som konstant skickade mitt bs till pumpen.

 

Åt middag, tog en enhet insulin, stängde av pumpen i 2 timmar. Låg på 7 i bs då.

Efter 1½ timme gav jag mig ut på en springtur, då hade bs ökar till 13 och pumpen visade två pilar uppåt som betyder att bs ökar i en rasande fart. När jag hade sprungit 3 km hade bs sjunkit till 12 och den visade en pil rakt fram som betyder att bs ligger stadigt. Då tog jag 1 enhet insulin och sprang den sista km hem. Sen gjorde jag lite magövningar mm och när jag var färdig låg bs på 4.4 och var på väg ner. Då åt jag en liten skål med yoghurt och musli. Det fick mitt bs att stiga till 9 (just nu) och en pil visar att den är på väg uppåt fortfarande. Jag har tagit en enhet insulin men tänker ändå sänka basalen procentuellt under natten, annars tror jag att jag blir låg (som vanligt efter en springtur/promenad på kvällen).

 

Jag var som sagt till sjukhuset idag. Jag mådde inte alls bra när jag åkte dit, hade praktiskt taget gråten i halsen. Jag kände att det verkligen har gått uselt med mitt bs på sista tiden och att träningen har skitit sig totalt! Jag har ju en period där jag känner mig oerhört begränsad och där diabetesen har kontroll över mig och inte tvärtom. 

 

MEN!

 

När jag åkte därifrån hade jag världens största leende på läpparna! Herregud vad jag tycker om min sköterska :)

Hon lyssnade in det jag hade att säga, gav mig råd och uppmuntran samt hjälpte mig att ändra i insulindoserna! Bland annat att ändra basaldosen (nå radikalt) eftersom jag hade ca 75 % basaldos och endast 25% bolusdos! Det ska vara ca 50/50.

 

Efter att jag ändrat den blev jag lite orolig över hur det ska påverka mig den sista veckan på jobbet och under semestern. När man ändrar väldigt mycket i doserna är det viktigt att ta mycket bs så att man har koll på vilket håll det sticker iväg åt samt hålla koll på vilka tider som jag har en bra inställning.

Därför frågade hon mig hipp som happ innan jag skulle gå om jag var intresserad av att låna en cgm mätare i några veckor! SKOJAR DU?! frågade jag och sa JA.
CGM mätaren skickar bs direkt till pumpen, så slipper jag ta blodprov i fingrarna hela tiden. Perfekt! Hur enkelt som helst för mig att läsa av diagrammen och göra justeringar där det behövs. Mer konkret kan det inte bli. Dessutom kan jag se hur min kropp reagerar före/under/efter motion!

Jag är så sjukt glad så hela dagen har jag varit full av energi! Mitt bs har legat mellan 5-8 hela dagen!

 

Dessutom var jag helt säker på att mitt HbA1c hade ökat, men det var exakt som förra gången jag var där i januari, dvs 58! Det är ett bra värde, men jag ska försöka att få ner det lite till tänkte jag. Hoppas det går nu med nya basaldosen och motivationen :)

Så nöjd med min nya kompis! Trots att den står ut som fan från magen, men det är det värt! Tisdag v 29 ska det lämnas tillbaka, då har jag bokat ny tid med min ssk för att kolla hur det har gått och om insulindoserna stämmer.

 

 

 

Idag jobbade jag sent och kom inte hem förens 19 tiden, då värmde jag en färdig matlåda. Skönt att slippa laga mat när man kommer hem sent och är hungrig. Jag glömde bort att jag tänkte ta en pw efter maten och pumpade in en alldeles för stor dos! Men när jag tog middagsinsulinet så läkte injektionsstället så jag har ingen aning om hur många enheter jag egentligen fick i mig. Men eftersom jag skulle ha tagit den där promenaden så hade det varit bra om jag struntade i insulinet överhuvudtaget till middagen eftersom jag hade ett jättebra bs innan!

Bs sjönk, men jag hade ingen aning om hur fort eftersom jag inte hade koll på hur mkt insulin som fanns i kroppen.

Jag hade ingen lust att dricka massa saft eller äta något ytterligare, vänta lite längre så att jag inte går promenaden mitt under insulinets största verkan, samt kolla massa extra bs mm, bara för att kunna ta en promenad inom en rimlig tid på kvällen!! När sånna här tillfällen inträffar blir jag otroligt arg, besviken och ledsen. Ja, jag grät en skvätt och tyckte livet var allmänt piss.

 

 

 

Imorgon ska jag träffa min ssk kl 8 på Akademiska. Jag ska göra en check innan sommaren. Kolla Hba1c, förnya recept, ta upp olika saker som jag funderar på samt diskutera olika situationer som jag behöver hjälp med.

Det känns lite tungt och motigt. Jag tror nämligen inte att mitt hba1c ligger så bra och jag är så känslig just nu så jag bryter ihop över ingenting. Som typ det jag skrev om ovan.......
Just nu tynger diabetesen ner mig totalt.. försvinn, bara försvinn....

Läste precis igenom alla komplikationer som de tar upp på www.diabetes.se.
Jag känner mig deprimerad, ledsen, arg, stressad och rädd. Kanske inte var den bästa kvällsläsningen innan sovdags direkt.

 

Det är ju helt sjukt vad kroppen slits! Och det är stunder som dessa som jag verkligen funderar över om det är värt att leva som man gör, genom att ta mindre ansvar och göra lite som man vill och blunda för att bs sticker iväg åt det ena eller andra hållet.

 

Måste jag sluta leva som andra bara för att få ett längre liv? Svaret är väl rätt enkelt, Ja.
För det här med att man kan leva som alla andra som de så fint säger på sjukhuset när man insjuknar, det är en stor fet lögn. Jag kan aldrig vara som alla andra utan att planera saker i minsta detalj. Jag utsätts dagligen för utmaningar, svårigheter som icke-diabetiker inte har en aning om!

 

Är det någonting jag verkligen hatar, så är det folk som inte har diabetes som påstår att det inte är svårt att leva som vanligt. Allra helst när diabetesläkarna säger detta. De om någon, som ständigt omges av personer med diabetes och deras kompicerade liv, måste ju förstå att det inte är som vanligt?! All denna planering, uppföljning, och balansgången mellan högt och lågt bs. Det är inget man gör i en handvändning.

Hur många gånger sliter man inte sitt hår för att man inte förstår sig på sin egen kropp? Varför den reagerar som den gör och inte som man vill?

 

För några veckor sen samtalade jag lite extra med en förälder som hämtade sitt barn på fritids där jag jobbar. Hennes son berättade för henne att han hade fått se min insulinpump och sen började vi samtala om diabetes. Efter ett tag berättade hon om en kompis till henne vars son precis har fått diagnosen diabetes och att familjen var så oerhört lättade och tacksamma över att det inte var något värre, att de till och med hade skrattat åt det när de lämnade sjukhuset. När hon sa så tappade jag andan fullständigt. Jag trodde inte mina öron. Sen sa jag lite försiktigt att "Ja, det är ju kanske inte det värsta man kan råka ut för. Men det är en daglig kamp som tär nå fruktansvärt, både fysiskt och psykiskt i längden".
Jag tappade fattningen totalt och jag tror att hon märkte det och började lite sakta att byta samtalsämne. Jag blev helt ärligt chockad över dessa ord.

 

Jag måste bara prova detta! Det är så många som tippsar om denna grej och jag måste ta reda på hur det fungerar! :)
Jag sms:ade DIABETES till nummer 71515 för att få prova på att ha diabetes under ett dygn!

Tydligen så kommer man få sms då och då under 24 timmar där det står vad ditt bs ligger på just nu och vad du bör tänka på.
Jag tror detta är hur bra som helst. Ska absolut rekomendera detta till min familj, kollegor och vänner!
Den som inte har diabetes förstår inte vilket heltidsjobb detta är. Man kan aldrig vila från denna sjukdom, aldrig.
Så står inte ni ut 24 h med denna sms-grej, så tänk då på hur en annan har det 24/7 år ut och år in!!

 

Detta är gratis och man kan avreg när som helst under dygnet.
Imorgon börjar mitt (dubbel) dygn, när börjar ditt?

 

Känslan när man dragit bort den gamla slangen från magen och inte längre har ett injektionsställe. Eftersom den gamla sved och gjorde ont så var det dags att byta. Jag passade på att ta bort den innan jag skulle duscha. Det känns så konstigt när man tvålar in sig och inte har något plåster att akta sig för :) Nästan så att man känner sig frisk för en stund ;)

 

Jag satte in ett nytt injektionsställe vid 14 tiden idag. Eftersom jag ska variera stickställena och inte bara ta i magen, så satte jag den på höften. Det kändes ingenting när jag sköt in nålen och då blir jag alltid orolig över att den inte har kommit tillräckligt långt in? Men jag chansade och lät den sitta kvar.

 

Jag låg på 15 i bs när jag satte den nya nålen och passade på att ta 2 enheter insulin efter att ha fyllt del lilla slangen med 0.7 enheter som jag brukar. 3 två timmar senare låg jag fortfarande på 15 och då visste jag inte om det berodde på att det var svårt att häva insulinbristen jag hade sen tidigare + kaffet med mjölken som jag drack.

Då tog jag en långpromenad med pumpen ikopplad. Jag gick över 8 km och när jag kom hem låg jag på 4.5. När jag sedan gjorde plankan mm så kände jag att bs sjönk ännu mer och då tog jag ett glas saft och fortsatte sen med mina övningar.
Sen duschade jag av kroppen igen och efter det låg jag på 13 i bs! Självklart hade det nya injektionsstället inte fungerat på hela tiden. Det var bara promenaden som sänkte mitt bs, inte insulinet. Jag satte en ny nål, på andra höften, och mätte bs som då hade hunnit öka till 15. Suck.

 

Nu två timmar senare ligger bs på 12, det tar tid men ändå skönt att det är på väg ner!

 

En sak jag lade märke till när jag började promenera, det var att mina benhinnor krampade och ilade, precis som de alltid gjorde förr! De första 3 km gjorde så satans ont att jag bara kunde gå väldigt sakta, så fort jag ökade farten så krampade det. Man vill bara lägga sig ner sluta belasta benen, men det var ju bara att stanna till och hålla upp ett ben i taget i luften tills det slutat krampa. Sen får man stretcha lite innan man går vidare. Samma procedur om och om igen. Men som sagt, efter de 3 första km så försvann det helt plötsligt?!
Jag märkte inte av benhinnorna alls resten av promenaden! Kan det ha att göra med de höga bs som jag hade innan? Efter tre km hade det kanske hunnit sjunka så pass mycket att kroppen inte krampar av det längre?
Har nämnligen läst om andra diabetiker som har ont i benen och råkar ut för kramper när de ligger högt..

Det är svårt att veta hur mycket insulin man ska ta när man dricker alkohol. Jag försöker inte ens räkna ut mängden genom att kolla hur mycket socker allt innehåller, utan höftar litegrann och försöker ta blodsocker lite då och då bara för att ha lite koll på om det sticker iväg åt något håll. Sen är jag noga med att äta ordentligt före, medans och efter alkoholintaget. Jag mår så mycket bättre när jag ser till att få i mig något ätbart och bs håller sig mer stabilt.

 

Igår började vi ju att dricka redan vid 7 på morgonen, de andra (förrutom jag och Ida) tog en shot och sen öl och cider, jag tog också en cider men är glad att jag hoppade över shoten. Jag tänkte att det ändå är en viss skillnad på dem och dess verkan, speciellt eftersom man inte har hunnit äta så mycket innan och då har ju spriten en kraftigare verkan.

 

Först tänkte jag strunta i att dricka tillsammans med de andra eftersom de skulle starta så tidigt. Jag hade nog tänkt att ta första cidern på båten (inte för att kl 10 är så himla sent... ) men då skulle ändå frukosten ha fått sjunka ner lite i magen innan alkoholen gjorde sitt. Men sen så kom det trotsig i mig fram och jag tänkte att nej, bara för att jag har diabetes ska inte jag behöva avstå denna grej tillsammans med mina kompisar. Kanske låter dumt, men jag ångrar mig inte. Jag mådde bra och bs var inom en rimlig gräns hela tiden. Jag kände mig som mest påverkad runt 14 tiden då jag druckit den ena cidern och drinken efter den andra, utan det minsta avbrott. Jag tänkte att jag skulle ha handlat en del roliga grejer från Taxfreen men när jag väl kom ut därifrån så hade jag bara en toblerone med mig! :P Haha, jag kunde då inte fokusera på vad jag skulle ha, dessutom hade vi bara 10 minuter på oss från det att vi gick in där eftersom vi skulle lägga till och gå av.

 

Men men, jag hade kul och jag får väl åka fler gången och handla det jag skulle ha :)

Igår ringde klockan redan klockan 05.30! Vi skulle med 6.50 bussen till Uppsala för att sedan ta 8 bussen mot Grisslehamn och därefter 10 färjan till Ekerö! :) Vi åkte tillsammans med Anna och Adde, Ida och Joakim.
Vi hade dock ingen vidare tur med bussen från Månkarbo, den kom aldrig.Vi försökte få tag på en taxi och andra vänner som ev skulle kunna skjutsa in oss till stan, men ingen svarade i telefon så tidigt på morgonen och taxifirman i Tierp öppnade inte förens kl 8. Det slutade med att Ida fick köra oss till stan, eftersom grabbarna och Anna redan tagit en varsin shot innan vi gick mot bussen så kunde ingen av dem köra.

 

Väl på båten tog vi oss till soldäck där vi satt hela resan. Det var klarblå himmel och soool! :) Dock var det lite kallt att sitta där uppe de två första timmarna eftersom det blåste lite, men sen var det hur skönt som helst!
Den här gången hade jag smort in mig med solskyddsfaktor 30 eftersom jag kommer ihåg hur jag såg ut efter förra midsommaren vi åkte, då var jag röd som en kräfta och det sved som sjutton. ;) Igår brände jag mig inte alls till skillnad från de andra!

På båten flödade drinkarna och ölen och vi käkade räkmackor. De hade till och med glutenfritt alternativ, hur gott som helst! :) Det var massor med folk och det spelades musik på däck, precis som det ska va!

 

Efter båtturen firade vi vidare hemma hos mig och Björn, då kom ytterligare två kompispar med deras familjer. Vi grillade, åt efterrätt, spelade kubb mm. Trevligt :) Däremot blev det folktomt runt 23 eftersom barnen skulle hem och sova, Anna skulle upp och jobba tidigt idag och några andra skulle vidare på andra aktiviteter idag.
Men det var trevligt, och ska jag vara ärlig var det rätt skönt att krypa ner i sängen innan 00 eftersom man hade varit vaken så länge :)

Blodsockret under hela dagen pendlade mellan 7-15. Helt okej för att vara midsommar och ha intagit alkohol från kl 7 på morgonen! Jag är helt klart nöjd. När jag skulle sova låg jag på 8 i bs. Jag åt en smörgås och sänkte basaldosen med 30% i 5 timmar, eftersom jag var rädd att det skulle sjunka för mycket i sömnen. Dessutom sov jag i gästrummet eftersom det inte gick att somna bredvid Björn som snarkade som en tok, och därför var jag rädd att Björn inte skulle vakna och höra mig utifall jag skulle få ett blodsockerfall i sömnen.
När jag vaknade igen runt 6 tiden så låg bs på 14, då stängde jag av den procentuella basaldosen  och tog ytterligare en enhet insulin.

 

Jag vaknade på 13 i bs kl 8, så jag tog ytterligare insulin och sen somnade jag om till 11. Underbara sovmorgon! :) Nu har vi ätit en köttbullssallad till frukost/lunch och jag har hunnit dricka en kopp kaffe. Snart blir det en promenad för min del.

 

Hoppas ni andra också hade en bra midsommar, och att alla diabetiker också hade en bra bs-dag! :)

Det blir inte många inlägg här, har inte så mycket tid att skriva! :)

På jobbet kämpar jag på som bara den. Jag har lyckats packa ner ett helt fritids i en massa flyttlådor på två dagar! Sen har vi förflyttat möbler mellan olika hus och forslat dessa flyttlådor till rätt hus. Idag hann jag börja packa upp en hel del av dessa lådor. Älskar att vara effektiv! :)

 

Efter jobbet åkte jag ner på Gränby en sväng för att införskaffa lite alkohol till midsommar som när mar sig med stormsteg! Hjälp vad veckorna går fort, snart semester! :)

När jag ändå var på Gränby passade jag på att kika på lite kläder och gick av ren nyfikenhet in på Ur&Penn när jag såg att de hade en massa rea. Jag har länge varit på jakt efter en stor silverklocka och fick syn på denna genom skyltfönstret!

En JET SET klocka som innan rean kostade 998 kr, men som det nu var 50% på. Jag slog till direkt! Konstigt att jag kunde bestämma mig så fort, jag med min beslutsångest! :)
Sen fick jag syn på några fina smycken som också fick följa med hem. Underbara! :)

 

I onsdags var det skolavslutning på jobbet. Vi tackade av våra femmor som ska vidare till andra skolor till hösten och de fick en fantastisk dag med sol och värme! :) Tur att de slapp regnrusket som har varit både idag och igår, för oss personal som fortfarande jobbar har det passat alldeles utmärkt att vi har fyllt dessa dagar med planering!

Med femmorna var det även dags för "min" elev som jag jobbat med i 4 år, att sluta och börja på en annan skola. Det kändes lite vemodigt men samtidigt skönt. I höst börjar jag om på ny kula med nya arbetsuppgifter och utmaningar :)

 

 

 

Igår hade vi även vår sommarfest på kvällen med jobbet! :) VI blev bjudna på tvårättersmiddag på Hamnpaviljongen och sen drog jag och några kollegor vidare för ytterligare en drink på Katalin.

Jag drack två öl och en cider där vi åt mat och sen en drink på Katalin. Mitt bs låg på 9 innan maten och 8 när jag kom hem 6 timmar senare! :) Däremellan mätte jag bara bs upp till 10! Sjukt nöjd!

Natten och dagen idag har bjudit på bs mellan 4-9, lika nöjd med dessa siffror :)

 

Däremot var jag lite smått less på att vara glutenintollerant igår! Det var två kollegor som stod för fikat under planeringsdagen och de hade inte ordnat något glutenfritt eftersom de hade glömt bort mig. Nej, det kändes verkligen inte kul och man blir faktiskt lite ledsen när alla andra sitter och fikar från en stor fikabuffé medans jag åt en banan till kaffet?!

Sen på Hamnpaviljongen fick jag in Entrecot med pommes och bea som jag började äta av. Efter en stund kommer servitören och frågar vem av oss som är gluten. Då visar det sig att mina pommes (som jag hade ätit av) inte var glutenfria! Han erbjöd sig att ersätta den med en tomatsallad men jag ville faktiskt ha kolhydrater i maten eftersom jag skulle dricka alkohol under kvällen. efter en stund kom det ut ugnsstekt potatis, tack och lov.

Sen var det det här med ölen. Jag frågade servitrisen om de hade Corona eftersom de är klassade som typ glutenfria, men det fanns tyvärr inte. Då frågade jag om de hade någon annan öl som är glutenfri och då nämnde hon en sort som ska vara likvärdig med Corona. Jag tackade ja och tog emot. När jag ville beställa in en till likadan så frågade hon vad jag var allergisk mot nu igen, när jag sa gluten spärrade hon upp ögonen och sa att hon inte alls var säker på att den var glutenfri. Jag frågade varför hon serverade den första ölen när jag frågade om den var glutenfri eller likvärdig Coronan, då svarade hon att hon tänkte den var likvärdig i smaken.

 

Men åh.

 

Jag tog den andra ölen också, det var ju liksom ändå försent. Så ja, lite ont i magen hade jag igår och inatt, hoppas tarmen återställer sig så att jag kan ta upp näringen i maten igen!

Jag och Björn åkte till Hälsingland i helgen för att fira två födelsedagar i hans familj. Det är så otroligt vackert där, jag älskar naturen och omgivningen!

Mitt blodsocker är högt mest hela tiden, det är sjukt påfrestande, inte bara för kroppen utan även för psyket. Jag står inte ut. Jag tycker det är svårt att ta hand om mig själv och min diabetes, jag kan bara inte acceptera den just nu. Jag hoppas att det vänder snart, så att jag får ork till att ta mig i kragen.

 

Igår cyklade Adde och jag till Månkarbogrillen och åt årets första mjukglass! :) Självklart med strössel, annars kan man lika gärna strunta i att köpa mjukglass!

Jag låg på 10 i bs innan jag åkte hemifrån, cyklade typ en km, åt glass och tog 3.5 enheter insulin (ren och skär gissning, ingen aning om hur mycket socker den innehåller) sen åkte vi hem och jag började rensa i "jordgubbslandet" . När det gått 1.5 timme efter glassintaget låg jag på 5.1 och kände i kroppen att bs sjönk ännu mer. Kopplade bort pumpen och fortsatte en stund i trädgården innan jag var tvungen att gå in och dricka saft. Sen kom rekylen några timmar senare, den var inte lika rolig!

 

 

Jag undrade varför jag legat så högt på morgonen och förmiddagen under mån, tis och ons. Det har legat runt 10-17 varje dag. Antog först att det hade med förkylningen att göra, men helt plötsligt låg jag jättebra i bs när jag vaknade igår, 5.1. Och eftersom jag är mitt i förkylningen så borde bs fortfarande vara högt, därför började jag att tänka ett varv extra.

 

 

Jag hade glömt bort att ändra vilken tid pumpen skulle börja öka insulindosen från helgen! På helgen ger den alltid extra vid 8 tiden, på vardagarna ska den vara inställd på kl 6! Suck, tänk om jag bara hade tänkt till en extra gång så hade jag ev mått lite bättre om dagarna.

 

Kroppen behöver extra insulin när man vaknar och eftersom jag gått upp ca 2 timmar tidigare än vad pumpen var inställd på, så hann kroppens blodsocker stiga rejält innan insulinet mötte upp och gjorde sitt.

Anledningen till att jag låg så bra igår när jag vaknade (5.1) Var för att jag var ledig och klev upp 8.30 = uppstigning lagom till det att pumpen pyttsade ut extra insulin!

 

Anna, Adde och jag gick över 7 km, det tog lite mer än en timme och mitt bs låg på 9 när vi kom tillbaka! :) Inte ett enda druvsocker behövde jag ta, tack och lov. Tänkt att man kan bli glad över en sån liten strunt sak!

 

Anna och Adde ville bjuda på kaffe efter att vi kommit hem, dock med kaka till som ställde till det för mitt bs. Jag beräknade fel dos och ligger just nu på 13. Jag har tagit en enhet insulin och ska gå och sova nu, hoppas jag inte blir låg under natten och att morgonvärdet är under 10 när jag vaknar,

 

 

Jag är så sugen på att ta en långpromenad i det fina vädret! Jag har under em legat väldigt högt i bs, högsta uppmätta var 17. Varför så högt? Ingen aning!

 

Så det fanns insulin kvar i kroppen vid middagen, jag minskade dock dosen till maten för att kunna gå denna promenad. Men nu är jag orolig att jag tog för stor dos i alla fall. Jag ligger på 11 i bs nu med 2 enheter insulin kvar i kroppen. Jag har kopplat bort pumpen, den lämnar jag hemma. Sen har jag bunkrat upp med alla druvsockerpaket jag kunde hitta i hemmet samt ordnat med sällskap på promenaden! :) Sen tar jag självklart med mig mobilen utifall jag lär ringa någon vänlig själ om hämtning utifall jag inte skulle få bukt med låga bs.

 

Hoppas jag överlever, so long!

 

 

Jag tappade min stickare i stengolvet igår, den gick sönder!

När man ska ladda den måste jag trycka in den trasiga delen för att kunna sticka i fingret. Det gör ganska ont redan då eftersom plasten är ganska vass. Jag ska snart till min ssk och då tänker jag be om en ny, och det bums.

 

Sen har jag ju varit så duktig och gjort märken på displayen på pumpen.. Jag ville inte ha den i fickan på mina jeans en dag utan satte den med klips i byxlinningen istället. När jag gick så råka jag stöta i den i en dörrkarm och detta märke uppstod. Dock tror jag det är en plastfilm på displayen som blev skadad, den kan man väl ta bort? I sånt fall ska jag ringa till företaget och fråga om de kan skicka ut några nya så jag kan sätta på dem. Man vet aldrig när olyckan är framme igen. Uppe i vänstra hörnet av dispalyen har jag provat att lyfta en del av plastfilmen, men jag vill inte ta bort den helt förens jag har någon annan att byta till.
Märket täcker viktig information i displayen och det är så irriterande..

 

 

För övrigt tog jag med fel förpackning med teststickor idag till jobbet, det var stickor till min gamla mätare. Alltså har jag inte tagit ett enda bs förens efter kl 18 idag och då låg jag på 9. Helt okej efter att ha gissat mig fram!

 

 

Idag påbörjade jag min administrationsutbildning via jobbet! :) Jag blir efter mycket om och men kvar på Danmarks skola, nu på 100% istället för 70% som jag blev erbjuden tidigare! :) Så nu ska jag vara assistent i klass, administratör och fritidsledare. Hoppas på att detta kommer passa mig bra.

Idag gick jag en utbildning om Agresso, det handlar om att granska fakturor, kontera dem rätt och skicka vidare så att de kan attesteras.
Imorgon och på onsdag em väntar en kurs inom Heroma. Spännande! :) Det är så kul att lära sig något nytt!
Men imorgon ska jag verkligen komma ihåg alla grejer till bs mätaren, idag på utb kände jag mig låg och hängde inte riktigt med i vad han sa under några minuter. Men det blev bättre efter några druvsocker och att jag stängde av pumpen en timme.

Igår åkte jag till Karin. Vi var sugna på en utgång eftersom vi nästan aldrig har varit på krogen tillsammans :)

Karin är en fantastisk vän som verkligen ser till mitt bästa! Till att börja med så hade hon köpt hem glutenfri pasta och bröd till mig, sen blandade hon drinkar med lightläsk och annat, bara för hjälpa mig med blodsockret.

 

Under kvällen berättade jag för henne vad hon måste göra om jag skulle bli låg under natten. Jag visade henne hur hon kopplar ur pumpen om jag är låg och hur hon ger insulin med pumpen utifall jag skulle ligga högt. Hon fick ta flera bs på mig under kvällen, bara för att hon skulle ha koll på hur man gör när det verkligen gäller.

Under krogbesöket hjälptes vi åt att komma ihåg att jag skulle ta bs och sen insulin därefter. Tack för all hjälp! Jag kände mig så trygg hela kvällen och natten eftersom jag visste att Karin också hade koll :)

Man blir glad i hjärtat av omtänksamma vänner.

 

Jag hade en fantastisk kväll och natt! Efter middagen gjorde vi oss i ordning i flera timmar, vi provade kläder och skor, Karin sminkade mig och fixade mitt hår medans drinkarna flödade och musiken dunka på i högtalarna. Vi drack utsökta drinkar, dansade hela natten så att fötterna värkte långt innan stängning, promenerade till stan där vi åt kebab kl 4 på morgonen, tog en taxi hem och garvade hela vägen så att tårarna nästan rann, och slängde oss i säng vid 5 tiden, nöjda och glada! :)

Mitt högsta uppmätta bs under kvällen var 15, annars låg jag mellan 6-10 under senare delen av natten och vid maten. Helt okej efter drinkar och cider mm! Jag gick och la mig på 8 och vaknade på 12, jag tog nämligen ingen insulin till middagen eftersom jag låg på 6 innan vi åt och jag kände att det var lite väl lågt inför natten.

 

 

Igår var jag med om något riktigt läskigt!

 

Vi har en bil inne på lackservice och var tvungen att lösa dagen med att jag skulle skjutsa Björn till jobbet och sen ta hans bil därifrån hem och sen vidare till mitt jobb. Jag hade gått upp tidigare än vanligt och låg på 10 i bs när klockan ringde. Jag kände mig trött och började få huvudvärk och tog 0.5 enheter insulin för att få ner det lite till frukost. Frukosten hann jag såklart inte äta hemma utan fick kasta med den i bilen, jag åt medans Björn körde. Jag tog 3 enheter till två mjuka mackor, vilket skulle visa sig vara en alldeles för stor dos.

Väl i Tierp lämnade jag Björn och satte mig att köra. Jag kände mig lite konstig men kunde inte sätta fingret på vad det var. Men jag hade bråttom och började köra hemåt. När jag var nästan hemma så kände jag mig illa till mods, jag insåg att jag var låg men hade inget druvsocker eller liknande med mig i bilen. Jag hade svårt med avståndsbedömningen till andra bilar och höll krampaktigt i ratten när någon körde om mig, allt för att inte vingla till och köra av vägen. Paniken kom som ett slag i magen. Jag ville bara hem, och det fort!

När jag väl var hemma tog jag ett bs och det visade 1.9! Det är sjukt lågt, speciellt när man har 3 enheter insulin som ligger aktivt i kroppen. För er ickediabetiker kan jag meddela att man bör ha ett bs över 4.

 

När jag klev ur bilen trodde jag att jag skulle svimma eftersom det började svartna framför ögonen. Jag lyckades i alla fall ta mig in och hällde upp ett halft glas med koncentrerad saft och sen lite, lite vatten på det. Jag hade panik och ville få upp bs så fort som möjligt! Efter en stund lyckades jag göra i ordning två mackor som jag åt, sen la jag mig på soffan och försökte kontakta jobbet om att jag skulle bli sen. Jag ville ju inte direkt sätta mig och köra på ett tag.

 

Jag räknade med världens rekyl efter detta. Men efter två timmar låg jag på 6 i bs! Sen steg det till 11 innan lunch och 15 efter lunch (vi åt thaibuffé och jag tog för lite insulin). Sen blev jag låg igen vid 17 tiden pga att jag slarvade med mellanmålet på eftermiddagen.

 

Jag var så irriterad över detta låga bs eftersom jag trodde det skulle förstöra hela min dag. Ni andra diabetiker vet hur trött och mör man blir efter ett blodsockerfall, kroppen tar ut sig till max. Men som tur var hade jag en fruktansvärt rolig dag med våra femmor på Ångströmlabratoriet, där byggde vi legorobotar och tävlade mot varann, gjorde experiment och besökte labbet mm. :)

Jag och Fia med vår snygga robot som vi programerat själva efter en bana!

Mitt bs steg till ända upp till 18 innan jag hann gå och lägga mig, då tog jag ytterligare 2 enheter insulin.

Jag vaknade tre timmar senare och tog blodsocker, då låg jag på 6.7 men kände att det var på väg neråt. Därför stängde jag av pumpen en timme och somnade om.
När klockan ringde vid 6, tog jag ytterligare ett prov som visade 4.1.

Jag vet att man inte ska ge upp, man måste försöka tills man lyckas. Men det är så motigt!