House of Lola

I lördags hade jag ett House of Lola party hemma hos mig. Åh så mycket fina kläder det fanns! Jag blev helt lyrisk och shoppade loss som en galning. Har lite dåligt samvete över pengarna som flyger iväg, men ack så nöjd jag kommer vara med mina nya plagg! :)
Det var ett härligt gäng tjejer här på visningen och jag bjöd såklart på fika. Gisela var här och vi diskuterade hur mycket socker det var i fikat och chansade med våra insulindoser. Vi hade väldigt bra bs både före och efter fikat och hon stannade även här över maten och vi drack lite vin mm under kvällen. Mysigt och vi hann prata ikapp om både diabetes och annat :)
 
Fick ett mail igår om att kläderna har skickats från deras lager. Nu väntar jag spännt på att de ska dyka upp i brevlådan senast i början av nästa vecka! Två av de fyra plaggen som jag har köpt kommer alltså snart, de andra två är restade och kommer närmare jul.. Som jag längtar efter dem!
Dessutom blev jag lite sugen på att börja sälja deras kläder. Tycker om att åka iväg och hålla visningar samt beställa mm. Jag har sen många år tillbaka sålt aloe vera från företaget Forever, ska berätta mer om hur det har hjälpt mig och min diabetes i ett annat inlägg!
 
Jag kommer bland annat få dessa mysbyxor i brevlådan snart, har hört så mycket positivt om dem och de satt hur skönt som helst! Värt varenda krona!
 
 
 

Mörker och ljus!

Det har hänt lite grejer sen jag uppdaterade sist! I diabetesväg så har jag den senaste veckan legat över 10 i bs varenda kväll, trots att jag ökat på middagsinsulinet med 2 enheter + pumpat in extra då jag märkt att bs varit 15 eller mer under kvällen. Trots insulinpådraget så har jag vaknat på bs runt 10 eller mer morgonen efter, då har det varit extra jobbigt att ta sig upp. Jag är så känslig för just huvudvärk vid högt blodsocker så det har varit min åkomma denna vecka.
 
Den här gången har jag i alla fall svaret på varför kroppen beter sig som den gör. Det är den där alldeles otroligt roliga veckan i månaden och det vore ju konstigt om inte kroppens behov ändrades under den här tiden, med alla hormoner som är i omlopp! Dock blir det ju dubbel-tråkigt för en annan!
 
För övrigt sitter jag med nylackade naglar i myskläder och varma sockor i soffan, med en kopp kaffe och otroligt mycket ljus tända runt om i huset. Det är ju så mörkt ute, dels när man åker till jobbet och även när man kommer hem. Det påverkar mig mycket och det mesta i livet känns lite tyngre.
 
 

                              
                                                         
 
Något som ändå bringar lite glädje är handarbete! Jag har inte varit ett dugg sugen på det på senaste tid. Men när jag var hos mamma och pappa för någon vecka sen så gjorde jag färdigt mina grytlappar och mamma hjälpte mig igång med min halsduk som jag började med för nästan ett år sen. Jag har stickat två tubhalsdukar tidigare, de gjordes med rätstickning. Nu har jag gett mig på resårstickning och det blir så fint! Som sagt, det rycker i skapar-nerven... ;)
Nu har jag och mamma bestämt att vi ska försöka ses en gång i veckan och ha syjunta! Hur gammal känner man sig inte när man bokar sånna träffar.. Men kul ska det bli, vi har hittils hunnit setts 3 ggr. ;)
 
 

Skaparglädje!

Hela helgen har jag känt lust att skapa! Allt ifrån Inreda, möblera, sy, pyssla med papper och böcker, göra iordning trädgården mm.
 
Det är dock inte alltid som det blir något utav denna skaparglädjen! Men igår så hade jag och Björn en tid på eftermiddagen då vi gjorde iordning lite i trädgården och garaget. Snön har ju trots allt kommit (för att stanna?) så nu lär vi förbereda inför vintern.
Jag tog mina fina nejlikor som jag planterade i krukor i sommras och som stått vid dörren sedan dess, och satte ner dem i rabatten. De ska tydligen blomma ytterligare ett år så jag hoppas att de kommer upp i sommar igen!
 
Sen har vi burit bort utemöblerna till vinterförvaring, ställt in grillen, tagit bort nätet för jordgubbarna, rensat ogräset, sopat gången och parkeringen från löv och annat, möblerat om med de blommor i krukor som fortfarande är kvar, skruvat fast den sista plankan på bron, monerat hängare för stegen inne i garaget mm.
 
Jag ÄLSKAR att hålla på med sånt här! Det är så mysigt att få göra iordning för de olika årstiderna i trädgården. Nu ska jag köpa ljung och sätta dem i blomlådor och krukor vid dörrar och fönster. Sen ska jag göra iordning med tallris och sånt. Såg några stycken som har ställt ut pumpor vid sina dörrar, det var så snyggt!
Ja det här med att skapa och göra iordning olika blomsterarrangemang mm, det är kul! :)
 
Så här mycket snö har vi på vissa ställen än så länge. Det lär ju bli mer så småningom...
 
Just nu är jag sugen på att sy dukar eller varför inte en necessär till min blodsockermätare, testburk och blodsockertagare? Har ändå ingen som fungerar bra till den nya mätaren jag fick vid föreläsningen förrut. Den necessären jag har nu går inte att stänga bara för att den nya mätaren är för lång för att sätta fast där den andra mätaren har suttit och när den är lös så åker den bara runt och ramlar ur...
 
Den här pärmen har jag gjort iordning med mönsterpapper idag, den ska med till jobbet och där ska den fyllas med massor av bra material och förslag på vad jag kan skapa med barnen! :)
Det käns lyxigt att faktiskt få jobba med barn som är enormt kreaktiva! Snacka om att få inspiration och jag har möjligheten att dela med mig av mina kunskaper och ideér! Ska fota saker som vi gjort på jobbet så kan ni få se :)
 
 

Älskade sol!

Dagen har bjudit på riktigt fint väder, solen har varit framme ända sen imorse! Har nyligen kommit in från en långpromenad, det blir inte många sånna i dagsljus numer så det kändes riktigt skönt :)
Är det förresten bara jag eller är ni andra diabetiker också oroliga när ni ska ge er iväg från hemmet på ett träningspass/promenad? Jag vill alltid att det ska finnas någon hemma som kan komma och hämta mig utifall jag skulle åka på ett redigt blodsockerfall. Jag har ju alltid druvsocker med mig såklart, men vissa gånger när man råkar ha för mycket insulin i kroppen och man motionerar så hjälper nästan inte druvsockret. Har varit med om det några ggr förrut och därför vill jag känna tryggheten att det finns någon som jag kan kontakta om jag skulle behöva. Om inte Björn är hemma så brukar jag ha lite koll på om syrran eller någon kompis ev är hemma.
 

Annars så har Therese varit här tidigare idag och gjorde slingor i mitt hår. Det var dags att göra något åt utväxten och resultatet blev rikigt bra! Jag är så nöjd och det känns bra inför kvällen som ska spenderas i stan tillsammans med Björn, Anna och Adde. Vi ska bland annat äta på restaurang och sen gå på bio :)
 
 
Ha en trevlig kväll!
 

Prio!

Har mailat min sköterska om att få låna CGM igen, mitt liv med jobb, nyttig mat och träning går inte alls ihop med min diabetes.
 
De få timmar jag har ledigt om kvällarna räcker inte till att laga nyttig mat, äta i tid samt träna så som jag behöver! Allra helst om jag haft en dag med dåliga värden på jobbet, då vill jag inte utsätta kroppen för dåliga värden och rejäla svängar som träningen medför.
Ni har ju läst om hur träningen inte bara påverkar mig extremt under själva passet utan även under natten och fram på morgonen. Sjukt drygt och då orkar jag nästan inte jobba dagen efter, så seg och jävlig som man blir.
 
Ligger på priolistan för CGM och min sköterska, som är den bästa, ska kolla upp vilka möjligheter med CGM som finns för mig! Väntar otåligt på svar...

Leva för sitt jobb?

Det känns om att jag jobbar konstant, har fått in 20 timmar komp på 3 v och 2 dagar. Då jobbar jag mån-fre ca kl 8-16.30 i vanliga fall så dessa 20 timmar ligger utöver det. Är i stort sett aldrig hemma före 18 om dagarna eftersom jag har ca 30 min resväg hem också. Vart tar livet vägen liksom..?
 
Hade dock en bra helg! Firade ju Björn i fredag och i lördags åkte jag till Karin. Var där större delen av dagen samt att vi drog ut på Saluhallen :) Hade skit kul och kom i säng efter 5. Jag låg ständigt över 20 i bs från att vi började dricka runt 17 tiden tills vi gick från krogen runt 3 tiden. Obligatoriskt fyllekäk på Max innan vi åkte hem (glömde kolla bs och ta insulin till maten) och som sagt runt kl 5 innan jag skulle sova så hade jag bs på 8. Då kom jag på att jag inte tagit insulin till maten men struntade i det då jag inte hade något vidare högt bs.
Men det kanske inte var så smart så här i efterhand, vaknade tre timmar senare och låg på 21! Fettet i maten höjer ju långsamt så jag borde ju inte ha oroat mig för låga värden.
 
 
Är det någon mer än jag som stiger rysligt mycket under natten efter alkohol? I vanliga fall vid hemmafester så äter jag ju inte direkt på Max efteråt, då blir det typ en eller två mackor innan jag lägger mig. Men ändå så stiger bs över 15 iaf under natten. Alla säger att man ska vara rädd för låga värden, har typ aldrig hänt mig, snarare alltid tvärtom? Trots detta så vågar jag aldrig ta insulin till det jag äter innan läggdags.
 
 
 
 
 

Födelsedagsfirande!

I onsdags så fyllde Björn 28 år! :) Han firades med paket på morgonen i sängen och sen åt vi middag i Gävle på kvällen. Vi var till restaurangen MEAT där vi varit en gång tidigare. Skönt att bara vara vi två på själva födelsedagen då den låg mitt i arbetsveckan. Däremot bjöd vi hem hela min familj på smörgåstårta och fika igårkväll, vilket blev väldigt lyckat :) Eftersom det var en fredag så kunde gästerna stanna länge och även dricka vin och öl som vi bjöd på.
 
Som tur är blev det lite smörgåstårta över, och vad är inte godare än att äta det till frukost?! ;)

Måste bara säga att jag är lite chockad över mitt blodsocker igår! Dels glömde jag bort att ta insulinet när jag åt smörgåstårtan, tog dosen ca 30 min efteråt. Sen drack jag en öl och lite vin till maten och under kvällen. Till fikat åt jag en kaka som är väldigt söt, men oerhört god, till två koppar kaffe med mjölk.
 
Min glutenfria smörgåstårta!
 
Fikat under kvällen.
 

Lilla Maja-bus! Älskade unge!
 
 
Jag hade blodsocker mellan 7 och 8 mellan kl. 18.00-00.00! Och då hade jag sammanlagt bara tagit 5 enehter insulin till allt som jag åt och drack under kvällen. Jag somnade gott kan jag säga... Men vaknade i ren panik kl 4 imorse då jag hade fruktansvärt lågt blodsocker så jag inte tog mig ur sängen. Väckte Björn så han fick springa upp och hämta saft till mig, och den väntan på saften kan vara den största evighet man upplever i livet. Hatar när hjärtat hamrar på så det känns som om det ska hoppa ut ur kroppen, samtidigt som man svettas enormt, ser suddigt, skakar och känner panik över att kroppen snart lägger av.
 
Lyckades stänga av pumpen en timme och somnade så småningom om igen. Kl 8 imorse hade jag bs på 7.4, ett mycke bättre värde att vakna på :)
 
 

Inte riktigt som jag tänkt mig..

VIlken kämpig eftermiddag det har varit. Det hela startade vid lunch då vi serverades potatisbullar med sylt i skolan, jag tog 4 enheter och mådde bra, tills två timmar senare.
 
Jag kände mig konstig när jag kom fram till Stationshuset där kursen skulle hållas. Tog bs som visade 3.9. Tog tre druvsocker och stängde av pumpen en timme. Efter ca 30 min hade jag fortfarande svårt att hänga med i vad de sa, hade hjärtklappningar och hade den där vidriga låga känslan i kroppen. Då tog jag tre druvsocker till och ändrade på pumpen så att den var avstängd i en timme till. Det visade sig att jag fortfarande hade bs på 3..
Så där höll det på och jag stängde av pumpen hela tiden.
 
Efter tre timmar utan pump, sex druvsockerbitar och två frukter så låg jag på 5.6 i bs!
 
Jag kan säga att jag inte hängde med särskilt mycket på vad som sas och visades. När jag skulle få prova på systemet på datorn så visste jag inte vad jag skulle göra medans de andra knappade på för glatta livet. Som tur var hade jag en kvinna bredvid mig som kan systemet sen tidigare men som gick kursen igen för att uppdateras, hon visade mig hur jag skulle göra och var väldigt hjälpsam. Jag berättade redan när jag kom till kursen att jag hade diabetes och inte mådde så bra just då, lika bra att tala om varför man ser lite blek, svettig och glåmig ut samt varför man sitter och rotar i väskan efter socker och frukt hela eftermiddagen.
 
Allt detta bara för att jag inte har koll på hur många enheter insulin min kropp kräver till potatisbullar med sylt.
Undrar vad blodsockret ligger på nu, vågar inte ens kolla efter. Men det känns högt...
 
Jag har tagit med mig materialet hem så jag ska gå igenom mycket av det ikväll. Men jag har nyligen ätit middag och är så slut i hela kroppen så jag sitter och slappar framför datorn en stund i väntan på energi.  Jag ska även till en kompis och färga håret snart, har skjutit upp det i flera veckor så nu måste det bli av!
 
 
Min kvällsläsning! Har en del att ta igen... speciellt när man har "missat" 3½ timme utb.
 
 
 
 
 
 

Hur ska man veta?

Glömde skriva att jag bytte injektionsställe igårkväll runt 22 eftersom det gamla började bli dåligt och insulinet läkte. När jag bytte låg jag på 18.3, en timme senare låg jag på 18.0, trots att jag tog 3 enheter insulin..
 
Då börjar man ju tänka:
-Sitter det nya injektionssettet fel?
-Reagerar min kropp segt bara för att jag nyligen haft insulinbrist?
-Kommer dessa 3 enheter som jag har i kroppen börja verka snart? Eller ska jag ta mera insulin och hoppas på att jag inte blir låg inatt?
-Ska jag sätta ett nytt injektionssett? Hur vet jag att den kommer att fungera inatt?
 
Mitt beslut: Jag satte ny nål och pumpade in 1 enhet. Ställde klockan på 01.00 och tog bs. Då låg jag på 12 (Tack och lov att det nya settet fungerade!) Vaknade kl 6, tog bs som visade 4.5. Då kopplade jag bort pumpen och sov den sista timmen utan insulin. Kollade bs nu efter frukost, ligger på 6.1. Dock har jag ont i huvudet och ont i magen/mår lite illa. Det brukar blir så morgonen efter träning och svängit bs, men eftersom det går magsjuka på jobbet så blir man ju alltid lite extra vaksam. Nu ska jag iväg till jobbet. Ska jobba i förskoleklassen som vanligt fram till 12.30, sen utbildning kl 13-16.30 i Extens! Rolig eftermiddag! :)
 
 

Som vanligt

Drack ingen saft, men åt två knäckemackor efter träningen.
 
Hade lågt bs när jag åt.
 
Låg på 9 efter nästan en timme - tog 1.5 enheter eftersom jag kände av en bshöjning.
 
Nu ligger jag på 18!
 
Huvudvärk, törstig, trött, rastlös och metallsmak i munnen.
Ja det är som vanligt när jag försöker mig på träning...

Måndag

Ny vecka, nya utmaningar!
 
Tog mig från soffan ut på en träningsrunda. Även fast det var ljust när jag kom hem så valde jag att äta middag först, ta insulin och sen vänta en timme innan jag gav mig ut. Då hade det redan blivit mörkt, men på nått sätt känns det bättre att ge sig ut då eftersom ingen "kan se mig" ;) Dock springer jag ju bara där det finns gatlyktor och med reflexväst, så jag är ju inte så osynlig som jag skulle vilja :P
 
Blodsocker före middag: 8
Tog två enheter. Kopplade bort pumpen efter 30 min.
Blodsocker efter en timme/precis innan träningsrundan: 10
Blodsocker efter rundan (25 min senare) 4
 
Sen gjorde jag mag- och ryggövningar. Nu känner jag mig lite låg så måste nog dricka saft och äta en macka innan duschen. Sen blir det "Ensam mamma söker" och sen "Mistresesses", älska måndagar!
 

 
 
 
 
 

Snabba svängar

Ser tillbaka på de två tidigare inläggen och känner "oj, hände det här nyss?".. Livet är som en bergochdalbana när man har diabetes. Man kan aldrig vara nog förberedd och man känner sig mör och trött i kroppen efter alla svängar. Helgen har varit bra, trots fredagen....
 
Fredag morgon startade med ett blodsockerfall kl 5. Då fick jag nog och satte min hälsa i första hand, jag sjukanmälde mig - trots personalbrist. Men hur mycket ska man orka?
Och gissa om jag fattade rätt beslut - Jag hade inte ett enda bs över 10 på hela dagen! :)
 
Så efter det har helgen varit helt ok, nästan inga höga värden och jag har verkligen fått vila från stress.
Förutom igår då jag städade, bakade, tvättade och sydde gardiner- här förbereds det nämligen för Björns födelsedag på onsdag! :)
 
 

Kaoset som härjar

Det har varit mycket personal borta från jobbet både förra veckan och den här. Vi har varit två pedagoger kvar utav 5 ordinarie vilket har gjort att jag har jobbat arslet av mig och min kropp sparkar bakut bara för att jag inte har tid och ork att ta hand om min diabetes.
 
Jag har jobbat 8-17.30/18.00 hela veckan. Vi har under några dagar varit två pedagoger på 80 barn på eftermiddagarna, ibland har vi haft en vikarie-tack och lov!
Jag skulle ha jobbat till 17.30 imorgon också, tack vare att en kollega är sjuk, men jag fick vikarien att ta den tiden så att jag kan sluta min vanliga tid vid 16.30 (wiho, en timme tidigare...)
 
Detta har påverkat min diabetes den här tiden:
-stress
-tidsbrist
-glömt/inte hunnit ta insulin och blodsocker
 

En dags beskrivning från igår till idag:
Igår låg jag på 5 i bs vid lunchtid. Efter det hade jag inte inte tid att kolla bs förens efter mötet på kvällen. Så när jag kom hem kl 19 så låg jag på 17 i bs. Åt soppa till middag och strax efter det ökade bs till 19! Pumpade in insulin och tog en promenad, kom tillbaka 40 min senare och låg på 6 i bs.
Duschade - trodde jag skulle svimma. Pga för mycket jobb eller diabetesen? Jo jag hade lågt bs, låg på 2. Tog ett glas saft... sen ett till eftersom det första inte hjälpte. Gick och la mig. Vaknade kl 5 av att jag låg på 3 i bs. Upp och dricka saft, vilade en stund innan det var dags att kliva upp för jobb. Åt frukost,bytte injektionsställe, kom till jobbet en timme senare och låg då på 19 i bs. Tog insulin, bytte injektionsställe igen (kändes som det första inte fungerade) Gick ut i skogen med våra 6-åringar., bs sjönk till 8 (40 min efter det visat 19) Kom tillbaka och låg på 3. Åt lunch, det serverades pannkaka med sylt (fan också). Vågade inte kolla bs efter lunch. Blev toklåg till mellanmålet- åt fil med musli och två knäckemackor. Kom hem 4 timmar senare med bs på 11. Sen dess har jag inte tittat. Har dock ätit kaka och druckit kaffe nu ikväll, var så jävla sugen på något sött och dagen har ju ändå varit förstörd med alla jävla bergochdalbanor så jag skiter i vilket.

Under hela denna diabetesresa idag har jag tagit hand om barn mellan kl 8-17.30. Hur fan orkar man? Svar: Det gör man inte. Man bara är. Man bara gör.
Jag mår som en påse skit: huvudvärk, illamående, trött, och orkeslös.
Hade inte resten av personalstyrkan varit borta idag så hade jag sjukskrivit mig. Det här är inte okej. Kroppen säger ifrån. Orkar inte med dessa dagar i en dålig arbetsmiljö.
 
Det jävliga är att jag aldrig låter detta synas utåt, alltid försöka vara hurtig, glad, varm och omtänksam på jobbet, mot både barn, föräldrar och kollegor. Mot de sistnämnda vågar man sänka garden en aning, men det vet ju inte alls vad det är man går igenom. Hur ska de kunna förstå?
 
Jag har kommit hem runt 19 varje kväll. Efter det ska jag laga en nyttig middag och sen träna. Ja nu förstår ni ju kanske själva att så blir inte fallet. Här lagas korv och mackaroner, soppa på burk och annan nyttig mat för en diabetiker. Alla har verkligen inte samma förutsättningar för att klara av vardagen. Så är min syn på det hela i alla fall.

Ventilera det negativa

Ett nytt inlägg, dock inget positivt, men måste ventilera!
 
Min diabetes påverkar mig så sjukt mycket, lika mycket psykiskt som fysiskt, och det tär så fruktansvärt mycket på både kropp och själ.
Jag har haft diabetes i 17 ½ år nu. Jag brydde mig inte alls på samma sätt förrut som jag gör idag. Hela livet har jag mer eller mindre blundat för allvaret i sjukdomen och levt "som alla andra". Och verkligen njutit av det!
Numer känner jag vad diabetesen har gjort med min kropp, jag känner mig sjuk och sliten, inte alls som de 23 år jag egentligen är.
 
Det gör mig rädd. Förbannad. Ger mig ångest. Gör mig Ledsen.
 
Jag kan inte med ord beskriva vilken jävla avsky jag känner för denna sjukdom, den som förstör så mycket i mitt liv. Jag är så fruktansvärt trött på att allt jag gör ständigt ska påverka denna sjukdom som i sin tur slår ut min kropp.
 
Jag blir väldigt ledsen, nedstämd och arg när jag läser om andra diabetikers problem och påverkan på kroppen, eftersom jag vet att det kommer/redan har drabbat mig själv och då blir allt så jävla påtagligt.
Jag vill inte veta, vill inte se, vill inte förstå. Det var inte så här det skulle bli.
 
Sen blir jag frustrerad över diabetiker som skriver i olika forum att det minsan inte är några problem att leva med diabetes bara man äter rätt och motionerar, de avstår från kolhydrater, sötsaker och andra saker i livet enbart för att det inte ska påverka deras kropp.
 
Det kanske inte är hela världen att ge upp sånna saker i livet. Men jag blir som en trotsig tvååring som vägrar avstå sådana saker bara för att mitt blodsocker säger nej, istället kanske jag tar två kakor bara för att jag vet att jag inte får! Det blockerar sig i hjärnan på mig. Jag vägrar ge mig in i specialdieter livet ut, hoppa över godiskvällar i soffan, alkohol på fester eller tårta på kalas. Jag vill bara inte.
Extra jobbigt blir det eftersom jag har gluten också, vilket gör att den maten som jag äter inte alltid är lika god och nyttig som den skulle kunna vara. Det är redan jobbigt att behöva sålla bort mängder av mat bara för att det innehåller gluten, jag vill inte sålla bort ytterligare bara för att de innehåller kolhydrater eller socker!
 
Men alla beslut jag tar i den riktningen gör att min kropp sakta men säkert bryts ner.
Det ger mig ångest. Får skylla mig själv. Varför ska det vara så svårt att ta hand om sig själv, sin kropp? Man har ju bara en chans här i livet.
 
Har vägrat skriva på bloggen, har inte ens varit inloggad, det har känts för tungt. Men just nu var jag tvungen att få ur mig tankar och känslor som människor utan diabetes i min närhet inte förstår sig på. Efter denna arbetsvecka har jag fått nog.
 
 
RSS 2.0