Det här med att ta sig i kragen...
Jag har ju för sjutton köpt ett årskort på Friskis och Svettis för 3000 spänn, dags att få valuta för pengarna!
Jag har helt klart legat på latsidan gällande träningen. Tanken var, när jag köpte kortet, att jag och Karin skulle gymma och gå på olika pass tillsammans. Men det har sällan blivit att vi kunnat gå samtidigt, det är alltid någon som har något annat planerat, jobb eller plugg är i vägen, och har inte den ena varit förkyld och hänging så har den andre varit det.. =/
Det är alltid sjukt mycket folk på det Friskis som ligger på väderkvarnsgatan, det närmast mig. Därför har jag känt mig lite obekväm och osäker på vart jag ska ta vägen på gymmet när jag går själv, många maskiner är upptagna och det är mycket folk överallt. Eftersom vi inte har kommit fram till några speciella träningsrutiner gällande de olika muskelgrupperna känns det lite jobbigt att gå runt där ensam.
Men igår gick jag till gymmet trots att Karin inte skulle med. Jag tänkte att jag kör kondition när inte hon är med så kan jag/vi lägga upp ett program för hur vi ska träna de olika muskelgrupperna när hon är med. Jag käkade två knäckemackor och åt en liten yoghurt innan jag gick dit. Hade bs på 14 och 3 enheter insulin i kroppen när jag startade. Körde 20 min crosstrainer, 5 min rodd, sen tränade jag lite rygg också innan jag gick hem och körde mage (det var fullt med folk på mattan så det var smidigast att gå hem). När jag kom hem hade jag bs på 6! :)
Idag skulle Karin ha hängt med mig på ett danspass på Friskis, men hon behövde plugga så jag fick gå själv. Jag har aldrig velat gå på pass själv eftersom jag skäms över att ta med mig saftflaskan, blodsockermätaren och pumpen in i salen. Ni andra kanske låter allt vara kvar i omklädningsrummet? Men jag känner att det är drygt att lämna passet för att gå och ta bs och/eller dricka saft så jag släpar med mig allt in.
Det jag tycker är jobbigt är allas undrande blickar och jag känner mig mer sjuk än någonsin. Men jag blev glatt överraskad då ingen verkade bry sig! :) Jag tog bs 2 ggr under passet och det visade 7 båda gångerna!
Före: 6.1
Under: 7.2
Under: 7.4
Under: 7.2
Under: 7.4
Efter: 7.3
När jag kom hem: 9.1
Så lycklig! Har inte haft såna här bra värden på länge! :) Känner mig taggad på att träna vidare, hoppas det kommer några fler roliga pass i veckan som jag kan boka in mig på!
Hur ska man veta?
Glömde skriva att jag bytte injektionsställe igårkväll runt 22 eftersom det gamla började bli dåligt och insulinet läkte. När jag bytte låg jag på 18.3, en timme senare låg jag på 18.0, trots att jag tog 3 enheter insulin..
Då börjar man ju tänka:
-Sitter det nya injektionssettet fel?
-Reagerar min kropp segt bara för att jag nyligen haft insulinbrist?
-Kommer dessa 3 enheter som jag har i kroppen börja verka snart? Eller ska jag ta mera insulin och hoppas på att jag inte blir låg inatt?
-Ska jag sätta ett nytt injektionssett? Hur vet jag att den kommer att fungera inatt?
Mitt beslut: Jag satte ny nål och pumpade in 1 enhet. Ställde klockan på 01.00 och tog bs. Då låg jag på 12 (Tack och lov att det nya settet fungerade!) Vaknade kl 6, tog bs som visade 4.5. Då kopplade jag bort pumpen och sov den sista timmen utan insulin. Kollade bs nu efter frukost, ligger på 6.1. Dock har jag ont i huvudet och ont i magen/mår lite illa. Det brukar blir så morgonen efter träning och svängit bs, men eftersom det går magsjuka på jobbet så blir man ju alltid lite extra vaksam. Nu ska jag iväg till jobbet. Ska jobba i förskoleklassen som vanligt fram till 12.30, sen utbildning kl 13-16.30 i Extens! Rolig eftermiddag! :)
Jag.Ger.Upp.
Jag tappar hoppet!
Som ni vet så sprang jag på löpbandet igår. Jag förberedde mig över en timme innan genom att äta middag och minska insulinet. Efteråt tog jag insulin och åt macka.
När jag gick och la mig visade bs så här:
Jag tog 2 E, det brukar räcka i vanliga fall. Jag var osäker på om 2 E skulle vara för mycket, men chansade ändå.
Kolla vad jag vaknade av halv fyra inatt:
Det hade ju inte gått ner ett skit! Snarare gått upp!
OM jag mådde dåligt!
Jag pumpade i 3 E till och försökte somna om.
Sen vaknade jag halv 6 och var toklåg! Jag kallsvettades, skakade och hade hjärtklappning.
Jag hann inte ens ta blodsocker, det var bara saft som gällde på en gång.
Det tog så lång tid innan saften gjorde någon verkan, därför tog jag mig till köket och käkade både digestivekex och knäckebröd. Herregud vad jag var hungrig och kände panik över det låga blodsockret som aldrig steg!
När jag väl gick och la mig igen såg jag att jag hade 2 E kvar i kroppen som låg och verkade. Därför tog jag inget insulin till det jag åt. Men det skulle jag ha gjort. Borde ha varit vaken nog att förstå vilken rekyl jag skulle få.
När jag tog blodsocker nästa gång, 1½ timme senare.....
God morgon liksom!
Så ikväll skiter jag i löpbandet och tänker fanimej sitta på min FETA röv och göra absolut INGENTING som kan påverka mitt blodsocker!
Måndagssyndrom eller bara dåligt värde med långvarig påverkan?
Idag har jag verkligen lidit av måndagssyndromet, så sjukt omotiverad och trött! Trots en lång och god nattsömn. Eller kanske inte så god?
Jag gick och la mig på 13 i bs och vaknade sedan klockan 04.12. Först visste jag inte vad jag vaknade av, men sen började en olustig känsla infinna sig i kroppen. Jag var så ohyggligt trött och försökte somna om, men det gick inte eftersom den olustiga känslan om att något var fel med blodsockret gnagde hål i huvudet på mig.
Så det var bara att ta sig i kragen och ta ett test och jag möttes av detta resultat.
Åh nej.. Jag pumpade in 2 E, trotsade känslan av törst och somnade om.
Men jag vet varför värdet blev som det blev. Jag var för snål med insulinet till det vi åt på kvällen .
Men jag vet varför värdet blev som det blev. Jag var för snål med insulinet till det vi åt på kvällen .
Jag får skylla mig själv.
Sen vaknade jag två timmar senare få jag skulle kliva upp, då hade bs sänkt sig till 9. Helt ok, men jag var lite extra trött. Inte så konstigt när kroppen får jobba på högvarv under vila. Kanske därför min måndag har varit seg?
Min kväll i övrigt har bestått av en god middag som jag tog mindre insulin till. Jag förberedde mig på ett träningspass på löpbandet. Andra dagen i rad på bandet och det känns bra. Blodsockret ligger stabilt på 11 före och sen 10 efter. Jag drack ca 1 dl saft före passet, inget under eller efter.
Jag vågar knappt skriva detta, så fort jag nämner att jag är "duktigt" så håller det aldrig i sig sen.. Upp till bevis för ändring nu! :)
Jag vågar knappt skriva detta, så fort jag nämner att jag är "duktigt" så håller det aldrig i sig sen.. Upp till bevis för ändring nu! :)
Annars har kvällen även bestått av gott kaffe till Farmen, kollat runt på lite bloggar och sånt.
Nu börjar mina ögonlock bli tunga..
Tankar om föreläsningen
Jag var ju på föreläsning i torsdags! Det var väldigt bra och lärorikt, hoppas jag kan gå flera gånger! :)
Vi skulle samlas 17.30 för fika och mingel. Föreläsningen skulle starta 18.00 och hålla på till 19.30, vi var klara 20.10.. :)
Det var fullsatt i salen, det var alltifrån tonåringar upp till pensionärer, alla med typ 1 diabetes.
Jag träffade ingen jag kände, förutom min diabetessköterska och sen Pernilla som jag träffade första gången 2004 då hon hjälpte mig att komma igång med min första pump. Åh vad jag saknar henne, vilken otrolig energi hon ger!
Det var ingen fara att inte känna någon där, jag visste att jag iaf hade en sak gemensamt med alla dessa människor och då har man ju givetvis ett samtalsämne att starta med!
Men det var så blandade känslor av att komma dit. Man blir så glad och fyller på med ny energi från alla dessa människor man aldrig träffat. Alla vet vad vi går igenom. Inga onödiga förklaringar om vad Hba1c är, vad som är gränsen för högt och lågt bs mm. Det är så intressant att höra någon annans historia och hur den skiljer sig från en annan.
Jag blev glad av att träffa alla, men samtidigt kände jag mig ledsen över att se och höra alla dessa människor lida precis som jag själv gör. Det berör på ett sätt som inte går att förklara.
Jag skulle vilja träffa fler diabetiker regelbundet. Just för att samla energi, samtala om saker som är bra eller svårt med sin diabetes mm. Det är otroligt viktigt att få ventilera. Man kanske skulle starta upp träffar i Uppsala där man bjuder in typ 1:or ;) Det skulle vara kul!
Jag har ju min otroliga Gisela som jag träffar och pratar med, ett otroligt stöd och en fantastisk vän :)
Vi träffades just på ett diabetesläger när vi var små. Det var väldigt bra att som barn åka dit och träffa andra, att veta att man inte är ensam. Jag menar, jag växte inte upp i närheten av någon annan diabetiker, ingen mer på hela skolan hade det mm. Därför är det väldigt bra att man får chansen att träffa andra.
Det gäller ju alla sjukdomar, man måste få prata med någon som vet hur det är!
Jag lärde mig iaf mycket om vad som händer i kroppen när man tränar, både hos friska och hos oss med diabetes. Hur och när man ska ladda upp med mat och insulin inför en träning och sen göra under natten för att det ska fungera. Vad som händer (med oss typ 1:or) när vi tränar olika tider under dygnet, den bästa och svåraste tiden. Och mycket mer!
Jag skrev ca 3 A4 på föreläsningen och har mycket nyttigt med mig hem :) Eftersom han inte hann gå igenom allt på föreläsningen så ska han maila ut sin Powerpointpresentation till oss som ville. Dels för att komma ihåg allt som sades samt kika vidare på det han inte hann ta upp.
Jag skrev ca 3 A4 på föreläsningen och har mycket nyttigt med mig hem :) Eftersom han inte hann gå igenom allt på föreläsningen så ska han maila ut sin Powerpointpresentation till oss som ville. Dels för att komma ihåg allt som sades samt kika vidare på det han inte hann ta upp.
Jag fick med mig något kul från föreläsningen, ska visa och skriva om det i nästa inlägg :)
Jag låg på 7 i bs före, under och efter föreläsingen by the way. Det rörde sig inte alls på ca 3 timmar! :)
Träning
Jag har inte tränat något på en vecka eftersom jag har haft konstant huvudvärk under dessa dagar. Jag är inte ensam om detta, det är tre till på jobbet som har samma sak. Konstant huvudvärk som går ner i nacken, sen ont i lederna då och då, speciellt på kvällarna.
Undrar vad det kan bero på?
Idag är första dagen som jag känner mig någolunda bra så därför hängde jag med på onsdagsträningen här i Månkarbo :)
Blodsockret har legat stabilt båder före, under och efter (so far).
Här kommer de:
Efter maten, 20 min innan träningen 15 min in på träningen. Jag drack lite
startar. Jag tog 1.5 E till maten och saft eftesom jag inte hade något vatten
stängde av pumpen 1 h innan T. med mig, trodde inte jag behövde det (brukar vara saft som gäller)
startar. Jag tog 1.5 E till maten och saft eftesom jag inte hade något vatten
stängde av pumpen 1 h innan T. med mig, trodde inte jag behövde det (brukar vara saft som gäller)
20 min kvar av träningen och jag 10 minuter kvar, nu börjar det sjunka
mår bra. Lite seg bara.. lite fortare. Jag tog några klunkar saft
och fortsatte.
När träningen var slut pumpade jag in 2 E. Jag vet inte om det var en för stor dos egentligen, eftersom jag nästan inte drack någon saft på hela passet, endast några klunkar. Men nu när det har gått nästan två timmar sedan den insulindosen ligger jag på 8 och jag har ätit en smörgås.
Jag tror att jag kommer bli låg under natten eftersom jag ligger under 10 nu. Jag brukar bli låg när jag ligger närmare 20 innan läggdags också så det vore konstigt om inte bs blir för lågt under natten!
Jag kanske ska sänka min basaldos lite? Men tänk om det istället blir för högt?
Jag har ingen aning. Det känns ju verkligen tryggt att gå och lägga sig...
