Vid mitt senaste besök på sjukhuset fick jag två nyheter till. En bra, en dålig.

 

Min vanliga svarta pump som jag har är otroligt sliten. Jag har råkat tappa den i golvet några gånger, den är repig och skadad samt att vissa knappar reagerar knappt när man trycker på dem. Nästa höst är det 4 år sedan jag fick den pumpen. Min sköterska bad mig ringa till Animas och be om en ny pump som de skickar inom några dagar.

Men sen ändrade hon sig och sa att eftersom jag ändå snart är innen på det 4:e året med den pumpen så ska den ändå bytas ut. Om jag trivdes bra med den lånepump jag har nu som kan mäta bs så skulle hon själv ringa till Animas och be dem skicka en sådan bspump till mig!

Den pumpen är otroligt dyr, och inte tala om alla tillbehören och sensorn och allt! Det är egentligen bara dem med otroligt svårskött diabetes som får de pumparna. Så om min sköterska lyckas få dem att skicka en sån pump till mig blir jag otroligt lycklig!

Det går absolut inte att ta ut någon seger i förskott här, men tänk OM det skulle gå! Lovely!

 

Det är otroligt viktigt att byta injektionsställen på kroppen. Man kan välja magen, baksidan/på höften, skinkan, tom låren eller i överarmarna (om man ska sätta dem i armarna behöver man vara väldigt säker på vart man får och inte får sticka, min sköterska sa att man bör gå en, vad ska jag kalla det, "utbildning"? först)

 

Jag tycker inte om att ha den i skinkan för att varje gång man sitter ner så trycker byorna till på injektionssettet. Jag tycker inte om att ha dem på höften för att jag kommer åt den med armarna hela tiden + att man är helt vriden i överkroppen när man ska skjuta i nålen och slangen vilket gör att den ibland får fel vinkel och sitter fel när den väl är på plats, då får man skyhöga blodsockervärden om insulinet inte kommer fram som det ska.

På benen brukar jag inte ha dem, varför vet jag inte riktigt, har aldrig provat. Och jag har inte fått någon utbildning i hur man ska sätta dem på armarna.

 

Så då är det bara magen som återstår. När jag var mindre så satte jag alltid injektionssettet mitt på magen, på sidorna av naveln. Där hade jag dem i flera år, bytte från sida till sida varje gång. Till slut sa min sköterska att jag hade fått insulinbullar. roligt ord men utan humoristisk innebörd.

Det blir som en knöl innanför huden där insulinet pumpats in under en lång tid på samma ställe. Till slut är det jättesvårt för kroppen att ta upp insulinet därifrån och man måste byta ställe.
Det är säkert 5-6 år sedan jag stack mig där sist. Men insulinbullarna är fortfarande kvar. Man ser dem ganska tydligt när man tittar på magen framifrån/uppifrån. Det står ut som två knölar. USCH.

Tror ni jag bättrade mig efter det? Hmm... Ja jag började sticka på sidan av dessa istället och det gick bra enligt sköterskan. Men hon menade säkert inte i 5-6 år i rad. Så JA, jag har börjat ansamla till nya insulinbullar!

Men det är ju så obekvämt att ha injektionssettet på andra ställen, vad ska jag göra... ?

Hon varnade mig när jag träffade henne senast. Hon sa att det kanske kan gå tillbaka och försvinna om jag låter dessa ställen vila nu.

Så nu har jag satt den på höften och det gör ont. Jag kommer åt dem titt som tätt och det trycker på injektionssettet när jag ligger på sidan och sover. Suck ! + att den hamnade snett första gången jag satte dit den så bs blev skyhögt.