Ett breakdown.

Det är sjukt mycket i livet som känns påfrestande just nu. Jag hinner inte med allt jag måste göra på jobbet och privat. Jag jobbade sent varenda dag förra veckan och var hemma allt mellan 6-9 på kvällen. För er som inte har diabetes kanske inte detta verkar så farligt. Men jag blir sjukt påverkad av det och det verkar folk ha svårt att förstå.
 
Jag tar väldigt illa vid mig när folk säger att jag inte kan sköta min sjukdom. Jävla jubelidioter. Prova själv kanske? Jag önskar inte diabetes åt någon, en låg jävla plåga som aldrig kommer att ta slut.
 
Denna vecka ser ju inte mer lovande ut. Jobbade till efter halv sex idag, likaså imorgon. På onsdag jobbar jag till 16.30, samma på torsdag. På fredag har jag helt plötsligt fått en stängning så jag slutar 17.30 istället för 16. U.n.d.e.r.b.a.r.t.
När jag jobbar så länge blir jag helt slut i kroppen, men det finns ju saker man ska göra när man kommer hem också?!
 
 
Ja jag är ung, men jag lever inte i en frisk kropp.
 
Och pricken över i:et är att jag ska byta den förbannade sändaren imorgon och jag mår illa redan nu med tanke på hur det ska gå till..
 
Jajaja...Klaga lagom, det finns ju faktiskt barn utan rent vatten i världen.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0