Min diabetes

Den 15 maj 1996 konstaterade läkarna att jag hade diabetes typ 1. Jag blev inlagd på Akademiska sjukhuset i Uppsala samma dag och låg kvar där ca 1 månad om jag inte minns fel. Under tiden jag låg inne så fick jag och mina föräldrar lära oss att ta blodsocker och att ta och ge sprutor. Vi övade på att ge sprutor i apelsiner, det skulle tydligen kännas likadant som att sticka nålen genom huden. Jag kommer ihåg att det var jättekul! :) Dock var det inte lika kul att sticka på sig själv. Vilken omställning i livet när man är så liten..
Tiden innan vi kom på att jag hade diabetes var tuff. Min familj märkte att jag var trött hela tiden, väldigt gnällig av mig och var konstant törstig och sprang på toaletten titt som tätt. Jag åt mindre och mindre och allt var upp och ner. Mamma och pappa kände igen några av symptomen och hade sina föraningar om att det kunde vara diabetes eftersom sjukdomen finns på båda sidorna i släkten.


Jag minns sjukhustiden som en ganska rolig period, konstigt nog. Men det kanske beror på att jag mådde så dåligt under en längre tid innan jag kom dit. När jag väl var på sjukhuset så fick jag ju medicin och mådde så mycket bättre + att jag fick leka och pyssla varje dag på barnens lekterapi. :)
 
Jag trodde, precis som många andra, att jag hade fått diabetes pga att jag ätit för mycket socker. Bullshit!
Typ 1 diabetes har absolut ingenting med det att göra. Man får det eftersom bukspotkörteln inte längre producerar insulin, den slutar helt enkelt att fungera.
Däremot kan diabetes typ 2 uppstå om man är överviktig, då klarar inte bukspotkörtlen av att producera tillräckligt med insulin som kroppen behöver. Då behöver du äta tabletter som stimulerar bukspotkörteln till att producera mer insulin eller reglera det genom kost och motion, man äter mindre kolhydrater och motionerar så att blodsockret hålls i schack.
 
Tänkt att det har gått 16 år sedan jag insjuknade.. Helt otroligt. Jag är evigt tacksam till min familj som alltid har stöttat och hjälpt mig genom dessa år. Utan er hade det varit så mycket värre :)


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0