Av eller på?
Det går i perioder hur ofta man kollar blodsockret.
Förrut hände det att jag bara tog 1 eller 2 bs per dag. Jag brydde mig inte så mycket om insulinet och chansade hej villt hela tiden. Under den perioden hade jag väldigt högt Hba1c, men jag kände mig inte så begränsad av min sjukdom.
Jag gjorde vad jag ville, när jag ville det. Utan att planera särskilt mycket.
Jag tog inte många bs, men fick panik så fort bs-mätaren inte fanns i väskan när jag åkte någonstans. Konstigt att jag fick panik, för jag hade aldrig tänkt ta några bs när jag var borta.
Jag hade ständigt bs på 10 eller mer och min kropp blev van med det. Jag kunde göra ansträngande saker utan att bli låg på en gång, utan att fylla på med mat eller dryck innan.
Sen har vi de här perioderna som jag befinner mig i nu. Kontrollfreaken.
Jag tar 711 bs om dagen, även fast jag känner mig bra i kroppen. Allt för att bekräfta att det inte är på väg upp eller ner.
Jag tänker efter noga innan jag pumpar in insulin och försöker planera min dag i minsta detalj för att inte missa någon förändring som kräver ändrade insulindoser. Trots detta blir jag ofta låg eftersom jag hela tiden vill ha ett bs på runt 5, och gör jag något ansträngande så sjunker bs direkt. Man lever så nära gränsen till låg hela tiden.
Jag strävar efter ett perfekt välbefinnande som är svår att nå, och känner mig extremt frustrerad över varje misslyckande.
Jag har bra Hba1c men vill ha ännu bättre, jag fortsätter hela tiden att korrigera minsta bs som är fel.
Trots bättre värden under kontrolltiden så känner jag mig mycket mer sjuk än under perioder då jag bara släpper taget. Allt kretsar runt min sjukdom och jag känner mig så otroligt ledsen över att det tar över hela mig, den jag egentligen är.
Måste jag välja?
Kommentarer
Trackback
