Skotertur

Mitt blodsocker har, precis som jag skrivit, varit lågt under tors-fre.
När vi var i Hassela under helgen kunde jag slappna av och genast steg mitt bs. Jag hade runt 15 hela dagarna och jag var rädd att det skulle sjunka för mycket om jag tog insulin.
 
Jag brukar alltid bli låg när vi åker skoter. I lördags åkte vi 11 mil tillsammans med sex stycken andra. Det var en jättefin dag med sol och några få minusgrader :)
Jag vet att en skotertur kräver mycket av min diabetes. Jag måste ständigt checka av att det håller sig i en bra nivå så det inte sjunker för kraftigt. I lördags hade jag bs på runt 15 under de timmar vi var ute med skotern. Det var alldeles för högt, men jag vågade inte ta något insulin. Eftersom jag hade reagerat så kraftigt på insulinet dagarna innan så visste jag inte om det skulle sjunka så fort att jag inte skulle hinna göra något åt det.
 
När jag är på en skotertur med flera andra som inte känner till att jag har diabetes så är det här fruktansvärt jobbigt.
När jag bara åker med Björn är det ingen fara, vi kan stanna när som helst och det är inga probelm.
Skulle jag bli låg så måste jag stanna till och äta och vila upp mig innan jag kan åka vidare. Eftersom vi hade en lång tur planerad var det "viktigt" att vi höll en viss takt för att hinna runt innan det blev alldeles för mörkt.
Jag och Björn hade säkert kunnat åka ikapp dem om vi hade varit tvugna att stanna till, men det kändes ändå väldigt jobbigt att vara den personen som ställer till det.
 
De skulle säkert ha förståelse och kanske inte tyckt det vore något problem. Men eftersom jag inte kände alla väl så ville jag inte vara i vägen. Jag ville inte vara den personen, den som är sjuk.
 

Under kvällen var jag väldigt trött och hade huvudvärk pga det höga bs under hela dagen. Men det är det ändå värt, för jag hade det väldigt trevligt på skoterturen!
 
Här är några bilder som togs under dagen :)
 
 
 
 
 
 
 
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0