Igår var jag med om något riktigt läskigt!

 

Vi har en bil inne på lackservice och var tvungen att lösa dagen med att jag skulle skjutsa Björn till jobbet och sen ta hans bil därifrån hem och sen vidare till mitt jobb. Jag hade gått upp tidigare än vanligt och låg på 10 i bs när klockan ringde. Jag kände mig trött och började få huvudvärk och tog 0.5 enheter insulin för att få ner det lite till frukost. Frukosten hann jag såklart inte äta hemma utan fick kasta med den i bilen, jag åt medans Björn körde. Jag tog 3 enheter till två mjuka mackor, vilket skulle visa sig vara en alldeles för stor dos.

Väl i Tierp lämnade jag Björn och satte mig att köra. Jag kände mig lite konstig men kunde inte sätta fingret på vad det var. Men jag hade bråttom och började köra hemåt. När jag var nästan hemma så kände jag mig illa till mods, jag insåg att jag var låg men hade inget druvsocker eller liknande med mig i bilen. Jag hade svårt med avståndsbedömningen till andra bilar och höll krampaktigt i ratten när någon körde om mig, allt för att inte vingla till och köra av vägen. Paniken kom som ett slag i magen. Jag ville bara hem, och det fort!

När jag väl var hemma tog jag ett bs och det visade 1.9! Det är sjukt lågt, speciellt när man har 3 enheter insulin som ligger aktivt i kroppen. För er ickediabetiker kan jag meddela att man bör ha ett bs över 4.

 

När jag klev ur bilen trodde jag att jag skulle svimma eftersom det började svartna framför ögonen. Jag lyckades i alla fall ta mig in och hällde upp ett halft glas med koncentrerad saft och sen lite, lite vatten på det. Jag hade panik och ville få upp bs så fort som möjligt! Efter en stund lyckades jag göra i ordning två mackor som jag åt, sen la jag mig på soffan och försökte kontakta jobbet om att jag skulle bli sen. Jag ville ju inte direkt sätta mig och köra på ett tag.

 

Jag räknade med världens rekyl efter detta. Men efter två timmar låg jag på 6 i bs! Sen steg det till 11 innan lunch och 15 efter lunch (vi åt thaibuffé och jag tog för lite insulin). Sen blev jag låg igen vid 17 tiden pga att jag slarvade med mellanmålet på eftermiddagen.

 

Jag var så irriterad över detta låga bs eftersom jag trodde det skulle förstöra hela min dag. Ni andra diabetiker vet hur trött och mör man blir efter ett blodsockerfall, kroppen tar ut sig till max. Men som tur var hade jag en fruktansvärt rolig dag med våra femmor på Ångströmlabratoriet, där byggde vi legorobotar och tävlade mot varann, gjorde experiment och besökte labbet mm. :)

Jag och Fia med vår snygga robot som vi programerat själva efter en bana!