Alla dessa känslor
Flytten närmar sig med stormsteg och jag mår sjukt dåligt över det. Det här med separationer är inte min starka sida. Stor ångest över att behöva skiljas från Björn, katterna, huset, Månkarbo och alla här i kring, speciellt min syster tvärs över gatan och några nära vänner. Jag kommer sakna allt.
Jag hoppas verkligen att det kommer kännas bättre när jag väl har etablerat mig i stan. För denna ångest, tankar, tvivel och alla tusentals känslor som jag har just nu är fruktansvärt svår att handskas med.
Det räcker med att någon frågar hur jag mår, hur det går med flytten, yppar ett ord eller annan fråga kring hus, katterna eller Björn så börjar jag gråta direkt. Hur svårt ska det vara att kontrollera känslorna?! Allt bara svämmar över och det är svårt att lägga locket på.
Jag tänker på allt som varit, vad som kunde ha varit idag och hur framtiden kunde ha sett ut.
De mål och drömmar som funnits har suddats ut och ska nu ersättas med... vad?
Jag har alltid haft svårt att ta beslut. När jag väl tar några av dem så kan jag älta det i timmar. Var det rätt? Var det fel? Vad kommer hända nu? Vad hade kunnat hänt om jag hade gjort så här istället? Vad blir bäst för mig? Vad blir bäst för andra? .... and so on.
Tycker inte om att vara en känslomänniska. Vill också bara kunna stänga av. Vara stark.
Som tur är kommer jag inte att bo själv hela tiden, jag kommer ju att ha Karin hos mig. Jag hoppas det kommer hjälpa och få mig och få ångesten att fösvinna ju mer tiden går.
Huset ligger nu ute på hemnet sen 2 dagar tillbaka.
Det är nu uppe i 453 visningar på nätet.
Mäklaren har hört av sig och sagt att det är många intresseanmälningar på huset samt flera stycken inbokade på visningarna.
Det går undan och det känns hemskt.
Sorgligt och fruktansvärt jobbigt.
Kommentarer
Trackback
